Livets fitness \ om läsning
Jag är hemfallen åt att läsa. Du vet - den typen av person som (nästan alltid) läser an bok eller en tidskrift pärm till pärm.
Så har det inte varit från första början. Valet av skolläsning i min barndomstid var urtråkigt, för att inte tala om lärarnas något begränsade förmåga att tända läropassionen. Den polske filosofen Józef Tischner sa en gång att allt fler personer kastade bort sina tro på grund av den lokala kyrkoherden än att de läste Marx eller Engels...
Ändå hade jag turen att fastna för läsning, men på en särskilt sätt. Det var runt när det hitsäljande videospelet Baldur's Gate gavs ut i mitten av 1990-talet. Även om jag inte hade råd att köpa det, publicerades också en mer prisvärd fantasyroman som åtföljde premiären. Den var katastrofal! Men jag visste inte hur jag skulle urskilja en bra från en kass läsning i mina tidiga tonåringarna.
Trots bokens kvalitet (ärlighetens namn, jag läste mycket sämre böcker från Forgotten Realms) har jag börjat spinna mina hjul. Ursäkta, vända sidorna. Å andra sidan hade jag chansen att också läsa mästerverk, som fortfarande pryder mina bokhyllor, när jag var ung, till exempel Loup Durands Daddy. Ironiskt nog, min skola tilldelades mig denna bok - precis samma system som var angeläget att avskräcka mig att läsa under terminerna!
Här är blogginläggets central budskap - läsning, precis som många andra aspekter av livet, krävs lärlingsutbildning. Det finns en nytta som kommer från när man läser olika grejer - det gör det lättare att peka ut vad man tycker om samt vad inte viftas svans.
Jag tänker det finns inget värde i att följa listor såsom "X-antal böcker du behöver läsa" eller "X-talets mest framstående författare". Jag gjort redan det och uppriktigt sagt sålde jag många av klassiker eftersom de "inte väckte glädje". Det var, tror jag, Thomas Manns Buddenbrooks den första boken i mitt liv som jag inte avslutade i medvetet. Den var som man drack ubercitronbalsam... Med vänderot på toppen för gott skull. Lycklig resa!
Men här är grejen - jag är helt på att spränga myter eller störta auktoritetspersoner, även om de har en kultliknande anhängare. Men för att göra det måste man ha lämpliga verktyg. Och det betyder att man behöver läsa mycket - det goda, det dåliga och det fula. Förstå mig rätt: en hel del vackra böcker ska dyka upp under resan. Ibland en "meh" sak också.
Ytterligare var inte tveksam att uttala er opinion med hög röst. En exempel? Jag förälskade mig i Frank Herberts Dune under min ungdomstid. Jag läst hela serien genom år och för mig den skulle kunna sluta väl med Children of Dune. Resten var ett snöpligt upplevelse med den sista boken knappt läsbar.
Är det objektiv? Är det subjektiv? Ingendera. Det är intersubjektiv så långt vi kan prata om böcker även om vi ofta inte är av samma åsikt. Vi har åtminstone förmågan att förstå varför och om vad våra tåg tar separata spår. Men att tro på klassiker eller författare som, av någon anledning, blev mycket framgångsrika sätts en barriär mellan oss, som spåras ur alla diskussioner innan de börjas rulla. Tro istället på dig själv och njut av den livslånga, upplevelsebyggande handlingen att läsa!
Här är också en paradox: man måste ha en viss konstnärlig känsla för att värdesätta läsning men det kräver också att man är tjockhud. Tyvärr kommer det alltid att finnas någon som är redo att (villigt eller inte) smutskasta din mest älskade bok (eller serie) - även om det är författarna själva. Jag har fortfarande inte skärpte mig efter den sista romanen i den hittills älskade The Cemetery of Forgotten Books av Carlos Ruiz Zafón - vilket skamlöst utbrott av grafomani! Ser du det? Det gör ont. Men det är en lärdom.
Till toppen av inlägget, tänk på allt det fantastiska läsning kan ge, från tillgång till ett universum av idéer, känslor, äventyr och upplevelser, genom det färgrika utbrottet från hjulspår av det dagliga livet, via att få kunskap, förståelse och nya färdigheter, att ge inspiration och motivation - för att inte tala om att hålla din hjärna i i bra hälsa!
Läsning är på sätt och vis livets fitness.
Postskriptum: det här inlägget är en övning i att förbättra min svenska. Jag vet att översättningen är ofullkomlig men jag tror starkt att kommande inlägg kommer att bli bättre och bättre. Var snäll och önska mig lycka till! Tack på förhand!